Förskoleklassen uppdrag innehåll och kvalitet

Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket (2010). Bland annat infogades ett nytt kapitel (kapitel 3) som specifikt riktades till skolformen förskoleklass. S och MP överens om skolan. Ofta har detta skett utan inblandning från rektor, och ofta utan att man getts rejäla möjligheter att diskutera pedagogiskt innehåll och undervisningsformer med sina kollegor.

Det rör på sig: Hur gick det när förskoleklass, skola och fritidshem möttes?: Erfarenheter från ett forskningsprojekt. Det går alltså inte att isolerat använda sig av och utgå från endast kapitel 3, eftersom man då missar många av de grundläggande värden och normer samt arbetsområden (bedömning, samverkan, övergångar, elevers inflytande och så vidare) som gäller för hela skolans arbete.

Det är ingen hemlighet att införandet av en obligatorisk förskoleklass 2018, diskussionen om obligatorisk kartläggning i matematik och svenska samt tillägget av ett kapitel för förskoleklassen i läroplanen handlar om att räta upp ett lutande PISA-torn.

Undervisningen i ”den nya målstyrda förskoleklassen” kan alltså inte bedrivas oreflekterat och oplanerat, baserat endast på tidigare erfarenheter. Dagens nyheter. In P. Rabinow and N. Rose (red.). I syftestexten beskrivs hur förskoleklasslärarna ska utgå från en helhetssyn på eleverna och deras behov samt att sociala relationer och lek är centrala arbetsområden i förskoleklassen vid sidan av arbetet med elevers utveckling och lärande.

I läroplanstexten anges även ett antal förmågor som eleverna ska ges förutsättningar att utveckla under året i förskoleklass.

Du kan läsa våra forskningsintervjuer här. En tioårig grundskola?. Dessutom behöver förskoleklassläraren gedigen ämneskunskap inom de centrala innehållsområden som den nya läroplanen fokuserar. Sexåringarna kommer inte till förskoleklass, fritidshem och skola som oskrivna blad. Därmed har också olika grundförutsättningar skapats för sexåringarna, vilket i förlängningen får konsekvenser för den grundläggande principen om alla elevers rätt till en likvärdig utbildning.

En återkommande utmaning har också varit att få till stånd en konstruktiv samverkan mellan lärare i förskola, förskoleklass och övriga grundskolan för att säkerställa progression och kontinuitet i elevernas undervisning och lärande – och samtidigt anpassa denna till varje elevs individuella behov.

Hämtad 2014-11-07, från http://www.svt.se/nyheter/val2014/socialdemokraterna-och-miljopartiet-overens-om-skolan

Foucault, M. (1991). Stockholm: Fritzes.

Statens Offentliga Utredningar, SOU 2010:67. 9:3, 189-204.

Lago, L. (2014). Hämtad 2014-11-07, från http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2014/10/15/nya-ministern-vill-satsa-pa-fritidshem

Karlsson, M., Melander, H., Pérez Prieto, H.

& Sahlström, F. (2006a). Varje år intervjuar vi över 100 forskare som disputerar inom områden som är relevanta för förskola/skola. Det nya läroplansavsnittet innebär inte heller automatiskt förändrade arbetsvillkor för lärarna eller någon förändring i undervisningstidens omfattning.

Läroplansavsnittet är naturligtvis inte skrivet i ett vakuum.

Förskoleklassen har alltså mellan 1998 och 2016 varit en skolform utan egna egentliga mål mellan två målstyrda skolformer – förskolan och grundskolan.

Förskoleklassens nya läroplanskapitel anger ett syfte och ett centralt innehåll för förskoleklassens undervisning. Tvärtom har de redan tillägnat sig många viktiga kunskaper i hem och förskola.

Tvärtom krävs att lärarna nu på ett nytt sätt planerar, kritiskt granskar, utvärderar, följer upp och reflekterar över sin viktiga undervisningsverksamhet på skolans första trappsteg.