Hur blir man frisk snabbt av feber

Hem / Hälsa & Välmående / Hur blir man frisk snabbt av feber

Gå till apoteket och be om farmaceutens bästa tips och receptfria produkter. Ge din kropp tid att återfå full styrka. Dessutom kan god hygien, rökstopp och en hälsosam livsstil bidra till att förebygga sjukdomen.

5. Många upplever svaghet, trötthet, muskelsmärta, aptitlöshet och låg energi efter febern även efter att febern lagt sig.

Infektionen kan orsakas av bakterier, virus, svamp eller aspiration av främmande ämnen i lungorna.
Bakteriell lunginflammation
Den vanligaste typen av lunginflammation orsakas av Streptococcus pneumoniae.
Infektionen utvecklas ofta snabbt och kan ge hög feber, hosta med gul eller grön slem, bröstsmärtor och frossa.
Behandlas främst med antibiotika, oftast penicillin eller makrolider.
Vanligare hos äldre, personer med kroniska sjukdomar eller nedsatt immunförsvar.
Viral lunginflammation
Orsakas av influensavirus, RSV, adenovirus och coronavirus (t.ex.

Målet med fysioterapin är att förbättra andningskapaciteten, minska slemansamling och stärka lungorna.
Andningsövningar
Dessa övningar hjälper till att öppna lungorna, minska stelhet och förbättra syreupptaget.
Diafragmatisk andning
Syfte: Förbättrar syreintaget och stärker diafragman.
Utförande:
Sitt i en bekväm position eller ligg på rygg med en hand på magen.
Andas in långsamt genom näsan och låt magen expandera.
Håll andan i 2–3 sekunder och andas sedan långsamt ut genom munnen.
Upprepa 10–15 gånger, 3 gånger per dag.
Pursed-lip breathing (läppandning)
Syfte: Förbättrar syreupptaget och minskar andfåddhet.
Utförande:
Andas in djupt genom näsan i 2 sekunder.
Forma läpparna som om du blåser ut ett ljus.
Andas långsamt ut genom munnen i 4 sekunder.
Upprepa 10–15 gånger.
Hostteknik för att rensa luftvägarna
Syfte: Hjälper till att eliminera slem från lungorna.
Utförande:
Sitt bekvämt och ta ett djupt andetag.
Håll andan i 2 sekunder och hosta sedan kraftigt två gånger.
Upprepa tills luftvägarna känns klarare.
Fysisk aktivitet och rehabilitering
Lätt fysisk aktivitet kan påskynda återhämtningen och förbättra lungfunktionen.
Promenader rekommenderas för att förbättra cirkulation och lungkapacitet.
Kroppsövningar som stretching och milda styrkeövningar kan minska stelhet och förbättra andningsmuskulaturen.
Andningsmotståndsträning med hjälp av en andningsapparat kan förbättra lungstyrkan hos patienter med kroniska lungsjukdomar.
Fysioterapeutiska metoder är särskilt viktiga för äldre patienter och personer med KOL eller astma, eftersom de hjälper till att förhindra återkommande lunginfektioner.
Källor: 1, 2, 3
Hur kan man hjälpa sig själv?
Att återhämta sig från lunginflammation kräver både medicinsk behandling och egna åtgärder för att påskynda läkningsprocessen.

Testa och se vad örten kan göra för dig, den finns att köpa i naturmedelsaffären.
Foto: Unsplash
Källa Good Housekeeping
Läs mer: 5 huskurer mot vinterns förkylning – läkaren slår hål på myterna

Att känna sig sjuk kan vara frustrerande, särskilt när du har fullt upp och vill bli frisk snabbt.

Här är sex enkla sätt att bli frisk snabbt (eller i alla fall snabbare) från förkylningen.
Gå till apoteket
Det finns ingen anledning att lida i onödan. Med rätt tillvägagångssätt kan du stödja din kropp, stärka immunförsvaret och återgå till dina rutiner smidigt.
Förstå återhämtningsfasen
När du har en infektion arbetar ditt immunförsvar kontinuerligt för att bekämpa bakterier.

Kan man förebygga lunginflammation?

Ja, vaccination mot influensa och pneumokocker kan minska risken. COVID-19).

Symptomen inkluderar torrhosta, låg feber, muskelvärk, huvudvärk och trötthet.

Behandlingen fokuserar på symptomlindring, och i vissa fall kan antivirala läkemedel användas.

Ofta mildare än bakteriell lunginflammation, men kan försvåra sig hos immunsvaga individer.

Svampinfektion i lungorna

Drabbar främst personer med försvagat immunförsvar, exempelvis HIV-patienter, cancerpatienter eller organtransplanterade.
Svampar som Histoplasma, Cryptococcus och Aspergillus kan orsaka allvarliga lunginfektioner.
Symptom utvecklas ofta långsamt och kan inkludera långvarig hosta, låggradig feber och viktnedgång.
Kräver behandling med antifungala läkemedel.

Aspirationspneumoni

Uppstår när mat, vätska eller magsyra inandas i lungorna, vilket leder till inflammation och bakteriell infektion.
Vanligare hos äldre patienter, personer med stroke eller neurologiska sjukdomar, samt de som har svårt att svälja.
Symptomen inkluderar andningssvårigheter, hosta efter måltider och ökad slemproduktion.
Behandlingen kan innefatta antibiotika och lungrehabilitering.

Sjukhus- och ventilatorassocierad lunginflammation

Drabbar patienter som vårdas på sjukhus, särskilt de som får respiratorbehandling.
Ofta orsakad av multiresistenta bakterier som Pseudomonas aeruginosa eller Klebsiella pneumoniae.
Kan leda till sepsis och andningssvikt, vilket kräver intensivvård och starka antibiotika.

Incidens av lunginflammation

Lunginflammation är en av de vanligaste infektionssjukdomarna i världen och drabbar miljontals människor årligen.

Globalt sett diagnostiseras över 450 miljoner fall per år, och sjukdomen orsakar omkring 2,5 miljoner dödsfall årligen.
I Sverige är lunginflammation en av de vanligaste orsakerna till sjukhusinläggning bland äldre och personer med kroniska sjukdomar.
Vintermånaderna ser flest fall på grund av ökad förekomst av virusinfektioner, som influensa och förkylning.

Lunginflammation drabbar oftare:

Små barn och spädbarn – på grund av ett outvecklat immunförsvar.
Äldre personer (över 65 år) – har sämre immunförsvar och nedsatt lungkapacitet.
Personer med kroniska sjukdomar – som diabetes, hjärtsjukdomar, KOL och astma.
Rökare och personer utsatta för luftföroreningar – eftersom lungorna är mer känsliga för infektioner.
Immunsvaga individer – exempelvis personer som genomgår cancerbehandling eller har HIV/AIDS.

I låginkomstländer är lunginflammation en av de vanligaste dödsorsakerna hos barn under fem år, ofta på grund av begränsad tillgång till vård och vaccinationer.

Riskfaktorer för lunginflammation

Flera faktorer kan öka risken för att utveckla lunginflammation, och dessa kan delas in i individuella faktorer och miljöfaktorer.

Ålder och immunförsvar

Spädbarn och äldre vuxna har högre risk att utveckla allvarliga infektioner.
Personer med nedsatt immunförsvar löper större risk att utveckla svåra komplikationer.

Rökning och luftföroreningar

Tobaksrök försämrar lungfunktionen och gör luftvägarna mer mottagliga för infektioner.
Luftföroreningar och exponering för kemikalier kan irritera lungorna och öka risken för sjukdom.

Brist på vaccination

Influensavaccin och pneumokockvaccin kan minska risken för lunginflammation avsevärt.
Vaccination rekommenderas särskilt för äldre personer och personer med kroniska sjukdomar.

Underliggande sjukdomar

Diabetes, hjärtsjukdomar, KOL, njursjukdom och leversjukdom ökar risken för komplikationer vid lunginflammation.

Sjukhusvistelse och respiratorbehandling

Långvarig sjukhusvistelse ökar risken för att smittas av multiresistenta bakterier.
Patienter på intensivvårdsavdelningar har ofta nedsatt immunförsvar och högre risk att utveckla allvarliga lunginfektioner.

Lunginflammation kan drabba alla åldersgrupper, men det är särskilt viktigt att skydda de mest utsatta genom förebyggande åtgärder som vaccination, god hygien och rökstopp.

Symptom

Lunginflammation är en allvarlig luftvägsinfektion som kan ge upphov till en rad olika symptom beroende på orsaken, patientens ålder och det allmänna hälsotillståndet.

Om du dessutom använder en extra huvudkudde är du i rätt läge om du snorig… Sov gärna med öppet fönster, bakterier trivs bäst i värme!

Ät mer grönsaker

Detta gäller inte bara när du är sjuk utan också för att boosta immunförsvaret innan du blir dålig. När temperaturen stiger försöker kroppen döda bakterier eller virus, men du behöver hjälpa till genom att ta det lugnt.

Om du märker att du inte blir bättre efter en vecka är det läge att kontakta vården – särskilt om du får hög feber eller andningsbesvär.

Det viktigaste är att du inte stressar fram tillfrisknandet. Även buljong och varm choklad kan hjälpa till att lugna kroppen och ge värme. Ett annat vanligt fel är att ignorera vätskeintaget.

När du tar hand om dig på rätt sätt kommer du märka hur mycket snabbare du kan bli frisk snabbt.

Sjukhuset är ackrediterat av globala kvalitetsorgan vilket återspeglar höga standarder för säkerhet, hygien, infektionskontroll och medicinsk excellens. I de flesta fall är antibiotika, symtomlindring och fysioterapi de huvudsakliga behandlingsmetoderna.

Ät så mycket grönsaker du bara kan i alla upptänkliga färger.

Ta ett ångbad

Det låter kanske gammeldags, men ett ångbad är faktiskt riktigt bra för att bli av med snor och för att lugna irriterade luftrör. Sikta på åtta till nio timmars sömn och inkludera korta tupplurar om det behövs.

Håll hydratiserad
Vätskeintag efter feber är oerhört viktigt.

Svamp- och aspirationspneumoni är däremot inte smittsamt.

3. Kroppen har sin egen takt, och du kan hjälpa den på vägen genom vila, bra mat och rätt rutiner. Undvik också att ta för mycket medicin i tron att det ska gå snabbare – det kan snarare fördröja kroppens naturliga process.