Barns uppväxtmiljö

Det kan också handla om tillgång till elevhälsa, ungdomsmottagningar och en inkluderande fritids- eller idrottsverksamhet med ledare som stöttar och lyssnar. Tidiga åtgärder i hem- och skolmiljön främjar barns och ungas hälsa och minskar skillnader uppväxtvillkor.

Hemmiljön

Miljön i hemmet är en viktig faktor som påverkar barns och ungas hälsa under uppväxten och senare i livet.

Forskningen om risk- och skyddsfaktorer utgår från hur dessa påverkar grupper och kan vara annorlunda för det enskilda barnet. Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården samt tandvården Socialstyrelsen, 2015.

Grundbok i BBIC – Barns behov i centrum Socialstyrelsen, 2023

Bedöma risk och behov för barn och unga som begår brott eller har annat normbrytande beteende – Kunskapsstöd för socialtjänsten Socialstyrelsen, 2020.

Klinisk barnpsykologi.

Det kan handla om extra instatser, stöd och hjälp för att klara grund- och gymnasieskolan.

Det var en helt ny modell för alla, menar Maria Engström.

Vid sex förutbestämda besök erbjuds föräldrarna fylla i ett formulär med frågor som har sin utgångspunkt i de fem riskfaktorerna.

– Som man frågar får man svar, konstaterar Eva Randell och lyfter vad en förälder uttryckte: ”Hade jag inte fått svara på dessa frågor, så hade jag aldrig berättat”.

Just det kan göra skillnad menar forskarna.

När socialtjänsten identifierar risk- eller skyddsfaktorer är det därför viktigt att utreda hur faktorerna påverkar det enskilda barnet. Lagen längre ut handlar det om levnads- och arbetsförhållanden, exempelvis tillgång till barnhälsovård. Sociala relationer med till exempel förskole- och skolkompisar, vänner eller andra de träffar i olika fritidsaktiviteter är också viktiga för barnens trivsel och mående.

Vuxna har större risk att utveckla psykiska besvär om de inte har blivit omhändertagna på ett bra sätt som barn, eller om de har utsatts för våld eller andra övergrepp.

Samhället ska bidra till en bra uppväxt

Samhället kan och ska bidra och hjälpa till, både när det inte fungerar hemma men också för att stödja barns utveckling generellt.

Det är ett samarbete mellan barnhälsovården (BHV) och socialtjänstens öppenvård och bygger på den amerikanska Seek-modellen (Safe Environment for Every Kid), testad och anpassad till svenska förhållanden.

– Det här är väldigt nytt, socialtjänsten har nästan aldrig kommit in i de små barnens vardag tidigare, utom när det handlat om riktigt svåra problem.

Det finns även samband mellan missbruk hos föräldern och våld i nära relationer. Dynamiska faktorer är möjliga att påverka medan de statiska inte går att påverka.

Begreppet resiliens är också relevant i sammanhanget. Barn är också själva i högsta grad delaktiga i sin egen utveckling och de såväl anpassar sig till som påverkar och påverkas av faktorer i omgivningen.

De flesta barn utvecklar sina färdigheter, förmågor och sätt att relatera till omvärlden i ungefär samma ordning och inom samma åldersintervall.

Barn behöver en trygg uppväxt och bra kontakt med sina föräldrar, vårdnadshavare eller andra viktiga vuxna. Hon ingår i forskargruppen tillsammans med bland annat Maria Engström, med. Utveckling sker i ett komplext samspel mellan barnets egna förutsättningar och den miljö barnet vistas i. Hur barnet lyckas med den här typen av utvecklingsuppgifter får konsekvenser för hur senare uppgifter går att lösa.

Risk- och skyddsfaktorer som kan påverka barnets utveckling

Det finns omständigheter eller faktorer som kan innebära ökad risk för respektive skydd mot psykosociala problem hos barn och unga.

Relationen förälder-barn är därför central för att följa utvecklingen av miljön i hemmet.

Resultat från undersökningen Skolbarns hälsovanor som rör miljön i hemmet visar bland annat att:

• De allra flesta skolbarn i åldern 11−15 år uppger att de har lätt för att prata med sina föräldrar om saker som bekymrar dem.
• Det är färre flickor än pojkar som uppger att de kan prata med sin pappa, men andelen har ökat över tid.
• Det är vanligare att barn i Sverige kan prata med sin pappa jämfört med barn i många andra europeiska länder.
• Flickor och pojkar i åldern 11−15 år upplever i stort sett samma grad av socialt stöd från familjen och upplevelsen av stöd minskar med åldern.

Läs mer om skolbarns relationer till sina föräldrar i rapporten nedan.

Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/18 – grundrapport.

Skolmiljön

En god miljö i skola och förskola är en viktig förutsättning för barns och ungas skolprestationer.

Utveckling på avvägar. Barn som av olika skäl har levt under mindre gynnsamma omständigheter kan verka omogna i vissa avseenden, utan att det betyder att de är allmänt försenade i sin utveckling.

Föräldrars omsorg behöver anpassas till barnets behov

Det är viktigt för barnet att föräldrarna kan ge barnet omsorg och att de anpassar omsorgen till barnets behov under hela uppväxten.

Inom utvecklingspsykologin beskriver man att barnet har vissa centrala uppgifter att lösa under sin utveckling för att gå vidare i nästa steg i utvecklingen på ett optimalt sätt.